antooons.blogg.se

Jag känner att mina inlägg är väldigt spridda och ganska så osammanhängande, men det spelar ingen roll för jag förväntar mig ändå inte att någon nånsin kommer läsa detta. 

 

Det jag ser fram emot mest i mitt liv just nu är att träffa alla mina kompisar under jullovet och få träffa min gamla klass, och därmed Sara. Jag vet att jag inte har någon chans på Sara och jag vet inte ens om vi skulle passa ihop. Men jag kanske fortfarande är intresserad av henne för att hon dissade mig, för man vill ju ha det man inte kan få, right? Jag kanske fortfarande är intresserad av henne för att hon visade intresse för mig, och jag har en tendens att bli störtförälskad när någon gör det, och tänker genast ut hur resten av våra liv kommer att se ut, fan vad skum jag är... Men hursomhelst så skulle det nog kännas bra att få prata med henne åtminstone, och bara fråga hur hon mår och så. 

 

Höjdpunkten på min dag brukar vara när jag kommer hem från skolan och pratar med mina gamla polare på Skype och sitta och gibba samtidigt, det får mig att flytta fokuset från mitt liv och gör att jag mår bra för stunden. Det har dock blivit alldeles för mycket av detta, vilket har bidragit till att det har gått dåligt för mig i skolan, vilket har gett mig ångest. Jag menar, vad händer om jag failar för mycket och inte får CSN? Jag vill verkligen inte flytta hem till Rättvik igen, jag vill ta mig igenom den här utbildningen och skaffa ett jobb så att jag kan få ordning på mitt liv. 

 

Jag har alltid varit väldigt blyg och har därför haft svårt att skaffa nya vänner här i Stockholm. Det känns inte riktigt som att jag passar in här, men jag hoppas att det blir bättre med tiden. Jag är lite av en introvert, för jag sitter väldigt gärna hemma själv och bara tittar på film eller spelar spel, men det börjar bli ganska tröttsamt. Jag känner att jag behöver socialt umgänge, vare sig det är att gå på en hemmafest eller bara gå ut och ta en bärs med en polare på stan, men jag vet inte hur jag ska göra detta. Det känns som att alla andra i min omgivning lyckas hur bra som helst med detta, de har hittat nya kompisar och de klarar skolan utan några större problem. Men sen kommer jag, sittandes hemma och failar skolan... Jag vet inte om jag kommer att klara de hela 5 åren som utbildningen är på, men jag ska iallafall försöka! Min plan är iallafall att om jag lyckas ta mig igenom nästa termin så ska jag ta ett sabbatsår och försöka gå GMU som är grundläggande militär utbildning. Detta för att jag vill ha en fysisk utmaning och så att jag slipper studera och aktivera min hjärna, haha.